Kogal i populärkultur

Den japanska kogalkulturen fick sitt stora genombrott som inner-city livsstil under 90-talet, då rika tonårsflickor av olika anledningar valde att hoppa av sina studier på privatskolor och istället göra revolt bland annat i sättet att klä sig. Trenden kom sedan att sprida sig som en löpeld bland japanska ungdomar och anammades som en typ av livsstil, nu inte bara för unga tjejer med rika föräldrar utan ett sätt att klä sig och uttrycka sig oberoende av vilken familj man kom ifrån.

Gyaury är ett allmänt uttryck i Japan för att benämna alla dessa unga tjejer som ingår i flertalet kända japanska subkulturer (inom japansk street kultur), inkluderat kogal. Det handlar om tjejer med skinn på näsan som inte är rädda för att gå sin egen väg och uttrycka sina åsikter. Även musik, tv, film och litteratur används av alla typer av Gyaurys och Kogals för att förmedla sin livsstil samt syn på livet, och populärkulturen har i sin tur använt sig av kogalkulturen för att skapa nyheter och väcka uppseende.

Ungdomsmagasin

kog9När det kommer till just kogalkulturen blev den känd för allmänheten tack vare medias intresse för livsstilen. Ungdomsmagasin som exempelvis Popteen, Happie nuts och Eggs var inte sena med att låta kogals stå modeller i tidningens redaktionella artiklar, och den visuellt utsmyckade kogaltjejen förekom frekvent bland tidningens innehåll. Även klassiska serietidningsformat blev snabbt en scen för kogals med kända karaktärer som skolflickan Mirai Suenaga i Mirai Millenium-tidningarna. Denna kogalinspirerade seriekaraktär kom även att bli officiell maskot för landets turism 2013.

Musikens betydelse

kog10Även musik har spelat en stor roll för kogals roll som trendsättare och influens i den japanska street kulturen. Några kända band som haft och har betydelse för den japanska trendtjejen är bland annat AKB48, Watarirouka Hashiritai och DiVA. Yohio är en svensk artist starkt inspirerad av Japan och japansk kultur. Hans visuella uttryck påminner mycket om den japanska kogaltjejens vitbaserade make-up och nästan dockliknande utseende. Genom Yohio och hans forna band Seremedy har de japanska subkulturerna kommit fler svenska ungdomar närmre, något som exempelvis gör sig synligt i nischade kogal– och gyaurybloggar på svenska.

Kogals på internet

Andra mindre ”tjejiga” scener som exempelvis video- och datorspelsektorn var inte sena med att använda sig av kogalkulturen. Populära PlayStation spel som exempelvis To Heart och To heart 2 baseras på kogalkaraktärer och har på så vis även bidragit till subkulturens omtalade existens. Japanska mangaserier som Sgt. Frog kom också att presentera kogalkulturen genom att seriens karaktär Angel Mois förklär sig som kogaltjej när hon är ute bland folk.

Inom japansk filmproduktion är kogalkulturen väl representerad, framför allt i filmer från slutet av 90-talet och inledningsvis på 2000-talet. Typiskt ”girl-power” filmer som framställde kogaltjejen likt den provocerande och tuffa tonåring hon var. I den kaxiga hollywoodfilmen Kill Bill från 2003 uppträder även kogals, vilket gjorde subkulturen känd även i stora USA. Internationella artister som Britney Spears snappade upp den japanska trenden och använde den som inspiration till musikvideos.

I och med internets framfart på 2000-talet blev kogaltjejernas representation i traditionella medier av mindre betydelse, men samtidigt kom nya medier som bloggar och chattforum att bli den nya scenen och även en bidragande orsak till kogals intresse för cyberrymden. Bloggvärlden gjorde det möjligt för kogals världen över att närma sig varandra och utbyta erfarenheter, den tidigare gängmentaliteten (tjejgäng) blev automatiskt av mindre betydelse då internet istället skapade en mer global och öppen kultur med plats för alla likasinnade. Bloggar blev även ett sätt för kogals att berätta för andra om sin livsstil genom att exempelvis publicera sminktutorials och videoklipp.