Den här japanska subkulturen karaktäriseras av en starkt präglad motorcykelstil där anhängarna på något sätt, ofta illegalt, skräddarsyr sina fordon för att skapa en personlig design och utseende samt en unik funktion. Motorcyklarna är uppseendeväckande och anhängarna till subkulturen brukar bland annat ta bort ljuddämparna för att skapa ett riktigt dån från fordonet, vilket gör det omöjligt för omgivningen att inte märka av bōsōzoku närvaro.
Filosofin bakom kulturen betonar våghalsighet och tuffhet genom att köra på ett tämligen trafikfarligt sätt, bland annat utan hjälm och mot rödljus. Bōsōzoku-gängen har även gjort sig kända för sina race på vanliga allmänna gator, inte direkt tävlingsrace utan mer som en typ av spänningslopp. Den här typen av race leds ofta av en förare följd av en mängd ekipage. Det är också ledaren som är ansvarig för eventet och kan därför inte köras om av någon annan gängmedlem.
Historia
Historian bakom bōsōzoku–gängen tog sin början på 50-talet i samband med att den japanska bilindustrin expanderade i snabb takt. På den tiden var det mest vanliga att anhängare kom från de nedre samhällsklasserna, och att tillhöra ett motorcykelgäng blev ett sätt att visa sitt missnöje över den japanska samhällsstrukturen. Framåt 80- och 90-talet hade gängen blivit större i antal medlemmar och det var inte ovanligt att se över 100 strögande bōsōzoku-motorcyklister i en enda parad. Polisiära insatser hörde till vardagen då gängen nästan alltid gled fram i långsamt tempo samtidigt som de upptog hela gator, men gängen ignorerade allt som oftast både polis och vägtullar.
I början av 2000-talet fick dock den japanska regeringen igenom en ny lag som gav polisen större makt när det kom till att hantera gängen. Detta ledde till att fler anhängare arresterades och deltagandet på de stora eventen minskade avsevärt. Några av de platser där subkulturen varit som starkast är bland annat Aichi Prefektur i centrala Japan tätt följt av Tokyo och Osaka.
Den typiska bōsōzoku-anhängaren bär ofta en typ av hantverksoverall eller en militärkappa (tokko-fuku på japanska, vilket betyder Speciella attack bataljonen) som är uppknäppt utan någonting under för att visa upp deras bandagelindade överkroppar. Att linda kroppen är ett sätt att hedra japanska krigspiloter från andra världskriget. På plaggen finns dessutom militanta slogans dekorerade och påsydda patriotiska märken.
Precis som västerländska motorcykelgäng använder även bōsōzokumedlemmar skinnjackor som ofta broderas med förarens gänglogo. När det kommer till accessoarer är solglasögon ett måste, här använder en äkta bōsōzoku 50-talsinspirerade runda varianter. Även håret stylas i 50-tals stil med klassisk pompadourfrisyr, men det finns även de anhängare som kör den japanska Punch perm stilen, vilket innebär att håret permanentas lite lätt.
Spontant kan det tyckas vara en väldigt maskulin subkultur, men faktum är att det finns bszokutjejer inom gängen. Tjejerna klär sig oftast likartat med killarna, men med betydligt mer kvinnliga varianter så som långt och färgat hår, högklackade kängor och rejält med make-up.
Gängnamnen är viktiga inom bōsōzoku, det ska vara tuffa och smått farliga namn som väcker uppseende och framhäver karaktären som en orädd subkultur ingen sätter sig på. Några exempel är ”Svarta kejsarna”, ”Drakarna”, ”Åskstammen” och ”Dödsskvadronen”.